Tulpanfeber

Idag är det rena rama höstvädret, det regnar från alla möjliga håll och himlen är blyertsgrå. Ofattbart att det är den 7 maj.

Då får man istället drömma sig bort till 1600-talets Holland där tulpanfebern rådde. (Måste tipsa om en rolig bok med just den titeln: Tulpanfeber av Deborah Moggach!) Jag vill också måla med yviga tulpanblad, känna överdådet hos en frivol papegojtulpan och njuta av hämningslösheten varmed en strimmig blomma breder ut sig. Jag vill inte sitta hopkurad under täcket i ett mörkt sovrum!

Tur att jag har lite bilder från mina försök att skapa en tulpanrabatt! Jag har lärt mig av inredningstidningarna att om man fokuserar på detaljer, märks inte oredan runt omkring...




Minns tyvärr inte vad sorten heter, och den blev lite väl "varmrosa" för min smak...




Samma sak här - minns inte sortnamnet, men visst är den vacker? Som en bakelse! Det kan vara Weber's parrot.








Sorten Angelique sedd uppifrån.











Carneval de Nice, en tulpan min mamma hade en gång i tiden, så den har jag av nostalgiska skäl. Och för att den är vacker!






















Min favorit, Estella Rijnweld, har inte kommit så långt. Den verkar tyvärr inte trivas heller.






Detta inlägg är en replik på Irenes senaste trädgårdsinlägg där hon påtalar min ovilja gentemot Apeldoorn. Men det är ju som att äta chokladpudding på påse jämfört med en chokladmousse gjord av Jan Hedh...