... att vänta på tulpanernas explosion
(Är dock lite skum på tulpanernas färg - jag har utrotat varenda Apeldoorn jag hittat, och är skräckslagen att det döljer sig sådana kvar i min paradrabatt!)
... vårsol
... att Ellenbebisen är så duktig
Ellen får sin första smakportion av potatis, 4 månader och en dag gammal!
... vänner
... en promenad med Ralph i snöre
... en natts god sömn
... ett (eller fem) glas bubbel
3 kommentarer:
Inte utrota Apeldoorn! JA, de är lite grälla, men de blommar snällt år efter år, efter år, efter år... ja du förstår principen, där alla andra tulpaner ger upp efter bara en fjuttig säsong eller två.
Har ni inga rådjur där nere i södern? Jag menar, tulpaner? Det låter helt overkligt. Eller sitter du på vakt vid rabatterna med bössan i hand på nätterna?
Petrus> inga rådjur inne i trädgården i varje fall. Men en gång hade vi en grävling!
Irene> jag är hellre tulpanlös än Apeldoornägare!
Skicka en kommentar